Företagskultur: definition, betydelse, komponenter, utveckling och påverkan

Vad är företagskultur?

Företagskultur är de värderingar, normer och ideal som styr hur medarbetare interagerar och agerar inom en organisation.

Den påverkar både arbetsmiljö och hur företaget uppfattas av kunder och samarbetspartners. En stark företagskultur ökar medarbetarnas engagemang och kvarhållande genom att skapa en gemensam grund för beslut och beteenden.

Det finns från litteraturen, klassiska forskningsartiklar som ger en övergripande förståelse för konceptet. Geert Hofstedes berömda artikel (Hofstede, G.; 1980). undersöker vilken roll kulturella skillnader spelar för att forma organisatoriskt beteende och ledningsmetoder. Där introducerar Hofstede sin teori om kulturella dimensioner, som identifierar fyra (senare utökade till sex) nyckeldimensioner som påverkar hur människor tänker och beter sig inom organisationer i olika länder och kulturer.”

Hur definieras företagskultur i olika sammanhang?

Företagskultur definieras som de ideal, värderingar och gruppnormer som styr hur teammedlemmar interagerar inom en organisation. Inom ramen för arbetsgivarens varumärke (employer branding) är företagskulturen en central del av att attrahera och behålla talanger genom att skapa en trivsam arbetsplats och tydliggöra företagets syfte.

Enligt Cambridge Dictionary kan begreppet även beskriva en samhällsstruktur som uppmuntrar personlig prestation och privat företagsamhet. Sociologen Pierre Bourdieus lyfter fram kulturellt och socialt kapital som avgörande faktorer för att bedöma hur väl en kandidat "passar in" i en företagskultur, i sin publikation ”The Forms of Capital”, 1986.

Vad är skillnaden mellan företagskultur och organisationskultur?

Företagskultur och organisationskultur är närliggande men skiljer sig i fokus, vilket beskrivs bland annat av Mats Alvesson (Understanding Organizational Culture.; 2002).

Företagskultur handlar om de värderingar, normer och ideal som styr hur medarbetare interagerar och agerar inom organisationen. Den påverkar arbetsmiljö, engagemang och kvarhållande av talanger. Exempelvis kan en företagskultur med tydliga värderingar öka medarbetarnas motivation genom att koppla deras arbete till samhällsviktiga uppgifter.
Organisationskultur är bredare och inkluderar hela organisationens struktur, beslutsprocesser och hur den fungerar som helhet. Den omfattar även formella system och rutiner som styr verksamheten, inte bara medarbetarnas beteenden. Skillnaden ligger i att företagskulturen är mer fokuserad på medarbetarnas vardagliga interaktioner, medan organisationskulturen täcker hela organisationens funktionssätt.

Hur påverkar företagskulturen det dagliga arbetet?

Företagskulturen påverkar det dagliga arbetet genom att forma medarbetarnas beteenden, samarbete och produktivitet. En sund kultur skapar en miljö där medarbetare känner sig engagerade, tar ansvar och bidrar till organisationens mål.

Forskarna (Awadh, A. M., & Saad, A. M.; 2013), undersöker sambandet mellan organisationskultur och anställdas prestationer. De visar på att en stark och positiv företagskultur förbättrar medarbetarnas:

Motivation
Engagemang
Produktivitet

Författarna lyfter fram nyckelelement i företagskulturen, såsom gemensamma värderingar, ledarskapsstöd och medarbetarengagemang, som bidrar till förbättrad prestation.

(Schein, E. H.; 1993) som beskriver hur företagskulturen initialt formas och utvecklas, särskilt genom inflytande från organisationers grundare. Artikeln ger insikter i hur ledare avsiktligt kan arbeta med kulturella värderingar, normer och beteenden för att forma en högpresterande arbetsplats. Tre begrepp som sedan dess är klassiska inom företagsekonomi. Den diskuterar också utmaningarna med att förändra eller utveckla företagskulturen över tid. Tre huvudpunkter som påverkar det dagliga arbetet:

Kulturella värderingar: där exempelvis "alla tar ansvar minskar frustration och konflikter, vilket stärker teamets prestation".
Normer: som exempelvis att en "positiv kultur lockar och behåller talanger, vilket är avgörande för långsiktig konkurrenskraft".
Beteenden: exempelvis att "Proaktivitet och mod att fatta beslut snabbt skapar effektivitet och undviker onödiga fördröjningar", vilket sätter riktmärken.

Vilka komponenter utgör en företagskultur?

En företagskultur består av flera nyckelkomponenter som formar organisationens identitet och beteenden. Dessa involverar gemensamma värderingar och normer, vilket vi såg i föregående stycke, som skapar en enhetlig uppfattning av vad företaget står för, ledarskapets roll i att forma och upprätthålla kulturen genom att sätta exempel och kommunicera visioner, samt kommunikationsmetoder som aktivt lyssnande och digitala verktyg för att stärka samarbete. Vanliga komponenter so många forskare tar upp är:

Gemensamma värderingar och normer: Dessa utgör grunden för kulturen och påverkar hur medarbetare agerar och fattar beslut. Exempelvis betonar Hitachi Energy innovation och samarbete som centrala delar av sin kultur.
Ledarskapets inflytande: Ledare avgör kulturens riktning genom att hantera feedback och skapa en miljö där medarbetare kan växa. Enligt Scheins teori är ledarskap och kultur ömsesidigt beroende.
Kommunikation: Inkluderar både muntlig och digital interaktion. Aktivt lyssnande och icke-verbal kommunikation stärker relationer, medan digitala verktyg hjälper till att upprätthålla kulturen i multinationella team.
Samarbete och teamarbete: Hitachi Energy lyfter fram öppet samarbete som en kärnkomponent, där experter globalt arbetar tillsammans för att lösa kundernas behov.
Mångfald och inkludering: En kultur som värdesätter olika perspektiv främjar kreativitet och innovation. Hitachi Energy integrerar detta i sin ledarskapsfilosofi.
Innovation och anpassning: En kultur som uppmuntrar till experiment och kontinuerlig utveckling, som Hitachi Energys pionjäranda som drivit tekniska framsteg i över ett sekel.

Hur utvecklas en företagskultur över tid?

Företagskultur utvecklas genom ledarskap, värderingar och medarbetarengagemang. Enligt HejEngagemang visar studier att företag med tydliga värderingar har högre medarbetarengagemang och bättre resultat. En studie från UNSW visar att en negativ medarbetare kan minska gruppers prestation med 30-40% . Resultatbolaget betonar att kontinuerlig utveckling av processer och ledarskap stärker långsiktigt engagemang och lönsamhet.

Vilken roll spelar ledarskapet i formandet av företagskulturen?

Ledarskapet är avgörande för att forma företagskulturen genom att sätta tonen för organisationens värderingar och beteenden. Enligt Schein (2004) skapar och formar ledare kulturen genom att integrera gemensamma värderingar i organisationens struktur, vilket påverkar både medarbetarnas antaganden och beslut. Studier visar att ledare använder digitala verktyg som en förlängning av sitt ledarskap för att upprätthålla kulturen i multinationella organisationer.

Effektivt ledarskap driver strategiska initiativ och inspirerar medarbetare, vilket är kärnan i organisationsutveckling. Om ledarskapet ofta byts ut riskerar det att underminera teammoralen, eftersom medarbetare behöver stabila ledare för att känna trygghet och engagemang. Ledarens roll inkluderar att hantera förändringar, kommunicera visioner och skapa en kultur av kontinuerligt lärande.

Hur kan man mäta och utvärdera en företagskultur?

Vissa författare har försökt att arbeta med kulturens och anpassningsförmåga för att vara effektiv över tid. Där menar (Denison, D. R., & Mishra, A. K. ; 1995) att en bra företagskultur är inte statisk - den utvecklas i takt med att organisationen växer och yttre förutsättningar förändras. Anpassningsförmåga säkerställer att kulturen förblir relevant och effektiv.

För att mäta och utvärdera en företagskultur kan man exempelvis använda sig av medarbetarundersökningar som kan hantera frågor om psykosocial arbetsmiljö, ledarskap och intern kommunikation. Många företag använder standardiserade enkäter som är baserade på forskning, för att effektivt identifiera styrkor och utmaningar. Medan andra företag mäter lojalitet genom att fråga hur sannolikt medarbetare är att rekommendera arbetsplatsen till andra.

Vilka modeller kan man använda för att mäta och utvärdera företagskulturen?

Det finns en uppsjö av olika modeller och begrepp från lika många företag som säljer tjänsterna. Några exempel på verktyg:

360-graders feedback och verktyg som ger insikt i hur medarbetare upplever ledarskap och samarbete. Andra företag använder engagemangsmätningar och olika typer av kulturanalyser för att kartlägga normer och beteenden.
Kvantitativa data som stressnivåer och socialt stöd kan kombineras med kvalitativa metoder som strukturerade ledningsintervjuer för att få en helhetsbild. Enkla generiska plattformar som finns på nätet kan underlätta datainsamling, medan andra verktyg som möjliggör realtidsfeedback.

Enligt forskning av Amy Edmondson är psykologisk trygghet (Edmondson, A. ;1999) avgörande för innovation och produktivitet, vilket kan mätas genom frågor om medarbetarnas trygghet att uttrycka åsikter. Genom att analysera dessa data kan företag identifiera områden för förbättring och skapa en mer engagerad arbetsmiljö. Edmondson visar att psykologisk säkerhet främjar öppen kommunikation, samarbete och lärande i team. Studien belyser också vikten av ledarskapsbeteenden för att skapa en miljö där anställda känner sig trygga med att uttrycka idéer, erkänna misstag och ställa frågor utan rädsla för negativa konsekvenser.

Vilka fördelar kan en stark företagskultur ge?

En stark företagskultur ger flera konkreta fördelar för både medarbetare och organisation. Den skapar en positiv arbetsmiljö genom öppen kommunikation och stöd för balans mellan arbete och privatliv. Samtidigt stärker den företagets rykte och attraherar talanger genom att skapa en gemensam värdegrund.

6 främsta fördelar med bra företagskultur:

Ökar produktivitet och prestation: genom att medarbetare känner sig engagerade och motiverade.
Behåller talanger: genom att skapa en miljö där medarbetare trivs och delar organisationens värderingar.
Förbättrar arbetsmiljön: via öppen kommunikation och stöd för privatlivsbalans (71 % av anställda upplevde utbrändhet 2020 utan sådant stöd).
Underlättar förändringsarbete: genom att medarbetare är mer mottagliga för utveckling när de delar organisationens vision.
Minskar konflikter: genom tydliga värderingar som främjar samarbete och gemenskap.
Stärker företagets rykte: externt genom en positiv kultur som påverkar kunder och allmänhet.

Hur påverkar företagskulturen rekrytering och medarbetarnas trivsel?

Företagskulturen påverkar rekrytering genom att locka till sig kandidater som delar organisationens värderingar, vilket ökar chansen att hitta långsiktiga medarbetare. En positiv kultur som skapar en trivsam arbetsmiljö och som främjar samarbete samt minskar konflikter, förbättrar både produktivitet och medarbetarnas engagemang. Dessutom kan en stark kultur bättra på företagets rykte och locka fler talanger, samtidigt som den bidrar till att behålla befintliga anställda genom att skapa en känsla av gemenskap.

Vilka utmaningar kan uppstå vid förändring av företagskulturen?

Förändring av företagskultur kan möta motstånd har beskrivits av många, bland annat (Kotter, J. P.; 1995) som pratar om transformationens svårigheter, men också medarbetare som är ovana vid nya processer eller verktyg, vilket kan bromsa implementeringen. Byråkratiska strukturer med hierarkiska beslutsprocesser och strikta regler kan försvåra snabb anpassning och innovationsförmåga, särskilt vid omfattande kulturförändringar.

En annan utmaning är att översätta en vision till konkreta åtgärder, där ledare måste balansera mellan flexibilitet och stabilitet för att undvika stelhet. Dessutom kan medarbetare som är blyga eller osäkra på sina idéer känna sig utestängda, vilket kräver inkluderande kommunikationsmetoder för att främja deltagande.

Hur kan man skapa en inkluderande företagskultur?

För att skapa en inkluderande företagskultur börjar man med att utvärdera den nuvarande arbetsplatsen för att identifiera förbättringsområden. Rekrytering och anställning måste aktivt sträva efter att bredda kandidatbasen, samtidigt som öppen kommunikation uppmuntras för att främja dialog om olika perspektiv. Utbildning i kulturell medvetenhet och interkulturell kommunikation är avgörande för att stärka inkluderingen.

En inkluderande kultur bygger på attityd och ”rätt” företagskultur, där alla känner sig delaktiga och värdesatta. Ett praktiskt exempel är multinationella Sigma Technology Group som visar på detta genom att ha medarbetare från över 40 länder, vilket skapar en miljö där olikheter ses som en styrka. I den typer av kulturer måste ledare måste vara tillgängliga, lyhörda för medarbetarnas behov och skapa flexibla arbetssätt som möter olika förutsättningar. Genom att sätta gemensamma mål tillsammans med teamet och använda olika typer av samarbetsverktyg kan man öka produktiviteten och engagemanget.

Vilken betydelse har företagskulturen för innovation och kreativitet?

Företagskulturen kan också spela en avgörande roll för innovation och kreativitet genom att den kan möjliggöra en miljö där medarbetare känner sig trygga att dela idéer och samarbeta. Den typer av miljöer främjar samarbete i teamet innovation genom att exempelvis ha brainstorming-möten och mångsidiga team där olika perspektiv möts. Medan andra också betonar att ledarens beteende är avgörande – när de visar psykologisk trygghet som uppmuntrar till öppen kommunikation som ökar kreativiteten. Studier från undersökningsinstituten Gallup och Brilliant, visar att chefsbeteende är den största faktorn för ökat engagemang och effektivitet.

Distansarbete utan kontorsinteraktion kan dock minska innovationskraften. Flera företag och organisationer påpekar att tillhörighetskänslan minskar och därmed blir samarbete lidande. För att motverka detta krävs att kontor uppmuntrar samarbete samtidigt som de ger möjlighet till individuell anpassning av arbetsmiljön. En kultur som kombinerar trygghet, öppenhet och ledarskap som praktiserar värderingarna skapar optimala förutsättningar för kreativitet.

Hur påverkar företagskulturen kundrelationer och externa samarbeten?

En stark företagskultur stärker kundrelationer genom att skapa förtroende och lojalitet. Enligt många studier påverkar kundservice beslutet att köpa hos mer än 50 % av kunderna. Samtidigt visar också många rapporter att ca. 50% av anställda sagt upp sig på grund av dålig företagskultur, vilket indirekt kan påverka kundupplevelsen genom högre personalomsättning.

Hur kan man hantera kulturkrockar inom en organisation?

Kulturkrockar inom organisationer uppstår ofta när olika värderingar eller arbetssätt kolliderar. För att hantera detta krävs en kombination av öppen kommunikation, tydliga processer och anpassning till lokala förhållanden. Northvolts erfarenhet visar hur en hierarkisk och juridiskt komplicerad kultur från USA krockade med svenska underleverantörers mer flexibla förväntningar, vilket ledde till konflikter och ineffektivitet. Militär Debatt lyfter fram vikten av utbildning och ledarskap för att undvika missförstånd i komplexa situationer.

Förbättra kommunikationen: genom att skapa plattformar för öppen dialog mellan olika grupper.
Anpassa processer: efter lokala förhållanden istället för att tvinga på en universell modell.
Utveckla ledarskapet: med utbildning som täcker både tekniska och kulturella aspekter.
Undvik överreglering: genom att minska juridiskt komplexa avtal och förlita sig på förtroende.
Stärk teamkänslan: genom gemensamma mål och erkännande av olika perspektiv.

Vilken betydelse har företagskulturen för ett företags varumärke?

Företagskulturen är avgörande för varumärkets styrka eftersom den påverkar både interna och externa uppfattningar. En positiv kultur skapar en enhetlig identitet som stärker företagets rykte och attraherar både kunder och talanger.

Stärker varumärkesrykte: En sund kultur ökar företagets trovärdighet och gör det mer attraktivt för kunder och allmänheten.
Attraherar och behåller talanger: Ett starkt ”employer brand” lockar kompetenta medarbetare som delar företagets värderingar, vilket minskar personalomsättning.
Skapar kundförtroende: Medarbetarnas beteenden och värderingar speglar företagets varumärke, vilket påverkar kunders uppfattning av kvalitet och tillförlitlighet.
Underlättar förändringar: En tydlig kultur gör medarbetare mer mottagliga för utveckling och innovation, vilket stärker varumärkets anpassningsförmåga.

Hur kan man integrera företagskulturen i strategisk planering?

För att integrera företagskulturen i strategisk planering måste organisationen tydligt koppla värderingar till beslutsprocesser. Det innebär att värderingar ska genomsyra alla aspekter av verksamheten, från rekrytering till strategiska mål, och att ledare föregår med gott exempel genom att leva efter dessa värderingar i praktiken. Medarbetare bör involveras i att definiera och förankra värderingarna för att skapa ägarskap och engagemang.

En effektiv metod är att skapa system för att mäta och belöna värderingsdriven prestation, samt regelbundet utvärdera hur väl organisationen lever upp till sina kärnvärden. Genom att integrera kultur i strategiska dokument och processer säkerställs att långsiktiga mål och dagliga handlingar är i linje med organisationens identitet.

Referenser

Alvesson, M. (2002). Understanding Organizational Culture.
Awadh, A. M., & Saad, A. M. (2013). The impact of organizational culture on employee performance. International Review of Management and Business Research, 2(1), 168–175.
Bourdieu, P. (1986). The forms of capital. In J. Richardson (Ed.), Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education (pp. 241–258).
Edmondson, A. (1999). Psychological safety and learning behavior in work teams. Administrative Science Quarterly, 44(2), 350–383.
Hofstede, G. (1980). Motivation, leadership, and organization: Do American theories apply abroad? Organizational Dynamics, 9(1), 42–63
Kotter, J. P. (1995). Leading change: Why transformation efforts fail. Harvard Business Review, 73(2), 59–67.
Schein, E. H. (1993). On the role of the founder in creating organizational culture. Organizational Dynamics, 12(1), 13–28.