Målstyrning: definition, metod, process och fördelar

En metod och filosofi med en gedigen akademisk historia. Det introducerades av Peter Drucker (Drucker, P. F.; 1954)1 med bakgrund som forskare och Goethe University i Tyskland som sitt Alma Mater. Druckers influenser kan härledas till Joseph Schumpeter och John Maynard Kaynes. Målstyrning, historiskt sett, är en av hörnstenarna i mangement-teori som växte fram under 1960 och 1970 talet.

Vad är målstyrning?

Målstyrning är en ledningsmetod där organisationens mål bryts ner i specifika, mätbara och tidsbundna delmål som fördelas på olika nivåer och individer inom organisationen. Syftet är att skapa tydlighet, engagemang och ansvarstagande genom att alla medarbetare arbetar mot gemensamma mål.

När började målstyrning användas?

Målstyrning började användas på 1950-talet och populariserades av Peter Drucker genom hans koncept "Management by Objectives" (MBO). Drucker betonade vikten av att sätta tydliga mål och följa upp dem för att förbättra organisationens prestationer.

Hur är målstyrning jämfört med andra styrmodeller?

Målstyrning skiljer sig från andra styrmodeller genom sitt fokus på att sätta och följa upp specifika mål. Jämfört med andra modeller:

  • Balanced Scorecard: Innehåller både finansiella och icke-finansiella mått, medan målstyrning fokuserar mer på specifika mål.
  • Lean: Har sitt fokus på att eliminera slöseri och förbättra processer, medan målstyrning fokuserar på att uppnå specifika mål.
  • Six Sigma: Använder sig av statistiska metoder för att minska variation och fel, medan målstyrning handlar om att sätta och följa upp mål.
  • Tillitsbaserad styrning: Bygger på förtroende och delegering, medan målstyrning fokuserar på tydliga mål och uppföljning.
  • Horisontellt ledarskap: Handlar om att styra mellan avdelningar och organisationer, olikt nästan alla andra styrmodeller som fokuserar på att maximera en organisations verksamhet.

Hur fungerar metoden för målstyrning?

Metoden för målstyrning fungerar genom att ledningen sätter övergripande mål för organisationen, som sedan bryts ner i delmål för olika avdelningar och individer. Dessa mål följs upp regelbundet för att säkerställa att organisationen är på rätt väg och för att justera insatser vid behov.

Vilka principer används för målstyrning?

Målstyrning bygger på följande 7 principer:

  1. Specifika mål: Mål ska vara tydliga och specifika.
  2. Mätbara mål: Mål ska kunna mätas för att följa upp framsteg.
  3. Tidsbundna mål: Mål ska ha en tydlig tidsram.
  4. Realistiska mål: Mål ska vara uppnåeliga och realistiska.
  5. Relevanta mål: Mål ska vara relevanta för organisationens övergripande strategi.
  6. Delaktighet: Medarbetare ska vara delaktiga i att sätta och följa upp mål.
  7. Uppföljning: Regelbunden uppföljning och feedback är avgörande.

Hur implementerar man målstyrning i privata företag?

För att implementera målstyrning i privata företag bör man:

  1. Sätta tydliga och mätbara mål på företagsnivå.
  2. Bryta ner företagsmålen till avdelnings- och individnivå.
  3. Involvera medarbetare i målformuleringsprocessen.
  4. Säkerställa att målen är realistiska och tidsbundna.
  5. Implementera system för regelbunden uppföljning och feedback.
  6. Justera mål och insatser baserat på uppföljningsresultat.
  7. Fira framgångar och lärdomar.

Hur implementerar man målstyrning i offentlig sektor?

Implementering av målstyrning i offentlig sektor kräver anpassning till specifika förutsättningar och regelverk samt politiska eller myndighetsdirektiv, som kan försvåra införandet (av alla styrsystem egentligen). Stegen innefattar oftast:

  1. Sätta tydliga och mätbara mål på organisationsnivå.
  2. Bryta ner målen till avdelnings- och individnivå.
  3. Involvera medarbetare och intressenter i målformuleringsprocessen.
  4. Säkerställa att målen är realistiska och tidsbundna.
  5. Implementera system för regelbunden uppföljning och feedback.
  6. Justera mål och insatser baserat på uppföljningsresultat.
  7. Fira framgångar och lärdomar.

Hur arbetar man framåt med målstyrning som modell?

Arbetet för att ta fram målstyrning inkluderar oftast följande steg:

  1. Sätta mål: Definiera tydliga och mätbara mål.
  2. Bryta ner mål: Översätt övergripande mål till delmål för avdelningar och individer.
  3. Kommunicera mål: Säkerställ att alla medarbetare förstår målen.
  4. Implementera mål: Genomför aktiviteter och insatser för att nå målen.
  5. Följa upp: Regelbundet mäta och utvärdera framsteg.
  6. Justera: Anpassa mål och insatser baserat på uppföljningsresultat.
  7. Framgångar: Erkänna och belöna uppnådda mål.

Hur förbereder man för att införa målstyrning?

Förberedelser inför implementering av målstyrning innefattar följande steg och är likartat nästan det mesta som man gör i organisationer innan förändringar:

  1. Analysera nuläget: Förstå organisationens nuvarande prestationer och utmaningar.
  2. Sätta vision och mål: Definiera övergripande vision och mål.
  3. Utbilda ledare: Säkerställ att ledare har kompetens i målstyrning.
  4. Kommunicera: Informera hela organisationen om målstyrningsprocessen.
  5. Utveckla system: Implementera verktyg och system för uppföljning.
  6. Involvera medarbetare: Engagera medarbetare i målformuleringen.
  7. Planera uppföljning: Skapa en plan för regelbunden uppföljning och feedback.

Hur följer man upp efter att ha implementerat målstyrning?

Uppföljning efter implementering av målstyrning inkluderar:

  1. Regelbundna möten: Hålla regelbundna uppföljningsmöten.
  2. Mätning: Använda mätverktyg för att följa upp mål.
  3. Feedback: Ge kontinuerlig feedback till medarbetare.
  4. Justeringar: Anpassa mål och insatser baserat på resultat.
  5. Rapportering: Dokumentera och rapportera framsteg.
  6. Utvärdering: Utvärdera hela målstyrningsprocessen.
  7. Framgångar: Erkänna och belöna uppnådda mål.

Vilka är fördelarna med målstyrning?

Målstyrning erbjuder 7 huvudfördelar, vilka inkluderar följande:

  1. Tydlighet: Klara och tydliga mål för hela organisationen.
  2. Engagemang: Ökat medarbetarengagemang genom delaktighet.
  3. Ansvarstagande: Ökat ansvarstagande hos medarbetare.
  4. Mätbarhet: Möjlighet att mäta och följa upp prestationer.
  5. Fokus: Fokus på viktiga mål och prioriteringar.
  6. Motivation: Ökad motivation genom tydliga mål och belöningar.
  7. Resultat: Förbättrade resultat genom strukturerad uppföljning.

Vilka utmaningar finns det med målstyrning?

Implementering av målstyrning kan möta flera utmaningar och man skall vara medveten om att det inte passar alla typer av organisationer:

  • Motstånd mot förändring: Medarbetare kan vara motvilliga att ändra arbetssätt.
  • Otydliga mål: Svårigheter att sätta tydliga och mätbara mål.
  • Brist på engagemang: Låg delaktighet från medarbetare.
  • Överdriven byråkrati: Risk för ökad administrativ börda.
  • Otillräcklig uppföljning: Bristande system för uppföljning och feedback.
  • Kortsiktighet: Fokus på kortsiktiga mål snarare än långsiktig strategi.
  • Resursbrist: Otillräckliga resurser för att stödja målstyrningsprocessen.

Vilka organisationer har framgångsrikt implementerat målstyrning?

Många organisationer har framgångsrikt implementerat målstyrning, och några som kan omnämnas är:

  • Google: Använder OKR (Objectives and Key Results) för att sätta och följa upp mål.
  • Intel: En av de första att använda OKR som en del av sin målstyrningsprocess.
  • GE (General Electric): Har använt Management by Objectives (MBO) sedan 1950-talet.
  • Microsoft: Använder OKR för att driva prestationer och innovation.
  • Adobe: Har implementerat målstyrning för att förbättra medarbetarengagemang och prestation.
  • Deloitte: Använder målstyrning för att förbättra kundservice och operativ effektivitet.
  • IBM: Har använt målstyrning för att driva innovation och förbättra resultat.

Referenser

  1. Drucker, P. F. (1954). The Practice of Management. New York: Harper & Row.