Resultatstyrning: definition, metod, process och fördelar

Resultatstyrning (OECD; 1997)1 kan var ett bra sätt att styra projekt, begränsade arbeten och avgränsade verksamheter där mål och resultat är förhållandevis enkla att mäta. I Sverige och i EU, genom europeiska medel kanaliseras exempelvis mycket utvecklingsmedel i projektform, där bidragsgivare kan sätta mål för projektens genomförande. Det är ett bra exempel på resultatstyrning.

Vad är resultatstyrning?

Resultatstyrning är en ledningsmetod som fokuserar på att uppnå och mäta specifika resultat eller utfall snarare än att styra aktiviteter eller processer. Denna metod betonar vikten av att definiera tydliga mål, utveckla indikatorer för att mäta framsteg och kontinuerligt utvärdera och förbättra prestationer baserat på uppnådda resultat.

Hur jämför sig resultatstyrning med andra styrmodeller?

Resultatstyrning skiljer sig från andra styrmodeller genom sitt fokus på utfall och mätbara resultat. Jämfört med andra modeller:

Målstyrning: Resultatstyrning lägger större vikt vid mätning och uppföljning av faktiska resultat
Processtyrning: Resultatstyrning fokuserar mer på utfall än på hur arbetet utförs
Balanced Scorecard: Resultatstyrning kan vara mer fokuserad på specifika resultatmått
Tillitsbaserad styrning: Resultatstyrning har ofta mer detaljerad uppföljning och mätning
Horisontell styrning: Resultatstyrning riktar sig oftast till en organisation, emedan horisontell är en gemensam process mellan flera intressenter.

Vad är metoden för resultatstyrning?

Metoden för resultatstyrning inkluderar vanligtvis följande 7 steg:

Definiera tydliga och mätbara mål
Utveckla indikatorer och mått för att mäta framsteg
Sätta upp resultatbaserade planer
Implementera aktiviteter för att nå målen
Samla in och analysera data om prestationer
Utvärdera resultat mot uppsatta mål
Använda resultat för att fatta beslut och förbättra verksamheten

Varför är indikatorer och mått viktiga vid resultatstyrning?

Indikatorer och mått är viktiga för resultatstyrning eftersom de ger konkreta och objektiva sätt att mäta framsteg och prestationer. De gör det möjligt att jämföra över tid, mellan olika projekt, mellan olika enheter, eller mot uppsatta (projekt-)mål. Genom att använda väldefinierade indikatorer kan organisationer fokusera sina insatser, identifiera förbättringsområden och fatta databaserade beslut för att optimera verksamheten.

Varför är resultatbaserad planering en viktig del av resultatstyrning?

Resultatbaserad planering är en central del av resultatstyrning eftersom den kopplar organisationens aktiviteter direkt till önskade utfall. Genom att planera utifrån specifika, mätbara resultat säkerställer man att resurser och insatser riktas mot de mest effektiva åtgärderna för att nå målen. Detta ökar sannolikheten för framgång och gör det lättare att utvärdera, samt justera strategier baserat på faktiska prestationer.

Hur förbereder man för att implementera resultatstyrning?

För att förbereda implementering av resultatstyrning bör man fokusera på att utbilda nyckelpersoner och genomföra en nulägesanalys av prestationer just nu. Detta görs lättast genom följande steg:

Utbilda nyckelpersoner i resultatstyrningsmetoder
Genomföra en nulägesanalys av dagens prestationer i organisationen
Identifiera och prioritera områden som behöver förbättras
Utveckla tydliga och mätbara mål för dessa områden
Skapa system för datainsamling och analys
Förbereda en kommunikationsplan för att involvera hela organisationen

Hur följer man upp efter att ha börjat använda resultatstyrning?

Uppföljning efter implementering av resultatstyrning görs lättast genom att prata med organisationen. Man tittar på avvikelser och förbättringsområden, för att sedan genomföra resultatdialoger med de berörda parterna.

Att konstant rapportera både framsteg och motgångar till ledning och intressenter är viktigt för att få resultatstyrning att fungera i praktiken. Kontinuerlig utvärdering och potentiell förbättring gör hela processen av resultatstyrning lättare.

Vilka är fördelarna med resultatstyrning?

Det finns många fördelar med resultatstyrning. Dessa inkluderar bland annat följande:

Ökad fokus på faktiska utfall och effekter
Förbättrad måluppfyllelse och prestanda
Ökad transparens och ansvarsutkrävande
Bättre beslutsunderlag baserat på data
Ökad effektivitet i resursanvändning
Förbättrad kommunikation kring mål och resultat
Ökad motivation genom tydliga mål och återkoppling

Vilka utmaningar och nackdelar finns med resultatstyrning?

Utmaningar med resultatstyrning inkluderar enligt Binnendijk, A.; 2000 följande:

Svårigheter att definiera relevanta och mätbara indikatorer
Risk för suboptimering och fokus på kortsiktiga resultat
Överdriven byråkrati och administrativ börda
Motstånd mot förändring i organisationen
Svårigheter att mäta komplexa eller långsiktiga effekter
Risk för manipulation av data eller resultat
Utmaningar med att balansera kvantitativa och kvalitativa mått
Detaljer vinner över helhetstänkande (suboptimering)

Vilka organisationer har använt resultatstyrning?

Flera organisationer har implementerat resultatstyrning, några som kan omnämnas som i alla fall har använt resultatstyrning är:

Världsbanken: Använder Results-Based Management (RBM) för att förbättra effektiviteten i utvecklingsprojekt
FN:s utvecklingsprogram (UNDP): Tillämpar resultatbaserad styrning i sina program
Australiens offentliga sektor: Har implementerat omfattande resultatstyrningssystem
Kanadas regering: Använder resultatbaserad styrning i sin förvaltning
Storbritanniens National Health Service (NHS): Tillämpar resultatstyrning för att förbättra vårdkvaliteten
Svenska myndigheter: Flera myndigheter använder resultatstyrning som en del av sin verksamhetsstyrning
Stora företag som General Electric och Procter & Gamble: Har använt olika former av resultatbaserad styrning

Referenser

OECD (1997). In Search of Results: Performance Management Practices. Paris: OECD.
Binnendijk, A. (2000). "Results-Based Management in the Development Cooperation Agencies: A Review of Experience." OECD/DAC Working Party on Aid Evaluation.