Värdekedja: definition, funktion, komponenter, analys

Värdekedjor är komplext sammansatta företag och organisationer som utvecklas för att skapa och leverera värde till sina kunder. Värdekedjan är inte bara en teoretisk modell utan kan också användas som ett riktigt verktyg eller modell, för att analysera och förbättra en organisations prestation.

Detta koncept uppmärksammades bland annat av Michael Porter (1985), en på världsscenen välkänd ekonom och strategiexpert, som bland annat identifierat de kritiska aktiviteter och processer som avgör en organisations förmåga att skapa och bibehålla konkurrensfördelar.

Genom att identifiera de primära och sekundära aktiviteterna i en värdekedja kan organisationer förstå hur de kan optimera sina processer för att öka effektiviteten och minska kostnaderna. Dessutom kan värdekedjor användas för att skapa värde för både företag och offentlig sektor, genom att förbättra samverkan mellan olika delar av organisationen och med externa partners.

Vad är en värdekedja?

En värdekedja är en serie av processer och aktörer som arbetar tillsammans för att skapa, förädla, distribuera och konsumera en produkt eller tjänst. Den omfattar alla aktörer som bidrar till att en produkt eller tjänst kan produceras och levereras, från primärproduktion till konsumtion och återvinning. Värdekedjan inkluderar leverantörer, tillverkare, distributörer, kunder och andra aktörer som deltar i processen. Genom att kartlägga och förstå värdekedjan kan man identifiera möjligheter för att förbättra hållbarheten och lönsamheten i kedjan.

Vem utvecklade värdekedjekonceptet?

Värdekedjans nuvarande modell kommer från Michael Porters bok "Competitive Advantage" från 1985. Dock jobbade andra forskare med konceptet även på 1980-talet.

Hur fungerar en värdekedja?

En värdekedja är en komplex process som omfattar alla aktörer och aktiviteter som är involverade i att producera och leverera en produkt eller tjänst från råvara till slutkonsument. Detta från materialplanering till eftermarknad, och dess effektivitet påverkar både leveransförmåga och kundnöjdhet. Här är de 5 steg som ingår i en värdekedja:

Materialplanering och inköp: Processen börjar med att företaget planerar och köper in råvaror och material som behövs för produktion.
Produktion: Råvarorna omvandlas till färdiga produkter.
Distribution och logistik: Färdiga produkter transporteras till eventuella lager och sedan till slutkonsumenter via olika distributionssystem.
Försäljning och marknadsföring: Produkterna marknadsförs och säljs till kunder, vilket inkluderar både fysiska butiker och online-kanaler.
"Eftermarknad" och kundservice: Efter att produkten har sålts, erbjuds kundservice för att lösa eventuella problem och förbättra kundnöjdheten.

Hur skapar en värdekedja värde för ett företag?

En värdekedja skapar värde för ett företag genom att samverka med andra aktörer i nätverket för att uppnå gemensamma mål, som att dela kunder mellan varandra. Processen består av följande tre delar:

Värdeerbjudande: definierar de mål som ska uppnås.
Värdeskapande: utgår från initiativ, resurser och aktörer som behövs för att nå målen.
Värdefångst: visar på de positiva effekter som samverkan möjliggör, inklusive kostnader som uppstår.

Hur skapar en värdekedja värde för offentlig sektor?

En värdekedja skapar värde för offentlig sektor genom att effektivisera och förbättra tjänster eller infrastruktur. Detta kan ske genom att:

Effektivisera processer: Genom att implementera effektiva processer (till exempel genom AI), kan offentliga myndigheter automatisera sina processer. Det leder till lägre utgifter och överlag förbättrad effektivitet.
Stärka samverkan: Genom att samarbeta med det privata näringslivet, kan offentlig sektor ta tillvara på resurser och kompetens som finns i den privata sektorn.

Vad är skillnaden mellan värde och vinst i en värdekedja?

Värde och vinst i en värdekedja är två olika saker som beskriver olika aspekter av ett företags verksamhet och resultat.

Värde i en värdekedja refererar till den totala värden som skapas genom alla aktörer i kedjan, från leverantörer till slutkund. Detta inkluderar inte bara den monetära vinsten utan även till exempel sociala värden.
Vinst i en värdekedja, å andra sidan, syftar specifikt på den ekonomiska vinsten som uppnås av varje aktör i kedjan. Detta kan mätas genom intäkter, bruttomarginal och rörelseresultat.

Vilka är komponenterna i Porters värdekedja?

Porters värdekedja (Porter, M.; 1985) är en modell som beskriver de olika aktiviteter och funktioner som en organisation utför för att skapa och leverera produkter eller tjänster. Den består av flera komponenter som tillsammans bidrar till att skapa värde för kunderna. Här är de huvudsakliga komponenterna i Porters värdekedja:

Inköp: Organisationen köper in material, komponenter eller tjänster från leverantörer.
Produktion: Alla processer som krävs för att producera produkterna eller tjänsterna inkluderas i detta steg.
Logistik och distribution: Transportera produkter till slutkund. Detta inkluderar även lagerhantering och leverans.
Marknadsföring och försäljning: Innefattar allt som har med att faktiskt sälja produkten att göra. Inklusive att skapa intresse hos kunder.
Service: Tjänster som sker efter försäljningen, till exempel kundtjänst.
Förädling och utveckling: Detta steg innefattar förbättring och utveckling av produkter och tjänster.

Hur samverkar primära och sekundära aktiviteter?

Primära aktiviteter är de värdeskapande processer som direkt bidrar till att leverera produkten eller tjänsten, exempelvis inköp, tillverkning, försäljning och marknadsföring i ett tillverkande företag. Dessa aktiviteter är avgörande för att skapa nytta för kunder och är utgångspunkten för organisationens kärnverksamhet.

Sekundära aktiviteter, å andra sidan, är stödjande processer som underlättar och stödjer de primära aktiviteterna. Dessa kan involvera rekrytering, logistik, marknadsanalys och marknadsplanering. Sekundära aktiviteter är viktiga för att säkerställa att primära aktiviteter kan utföras effektivt och på ett sätt som överensstämmer med organisationens strategi.

Hur analyserar man en värdekedja?

En värdekedja kan analyseras genom att kartlägga och förstå alla aktörer och processer som är involverade i produktion och distribution av en produkt eller tjänst. Detta innebär att identifiera och rangordna de aktörer som är viktigast för företagets verksamhet utefter hur mycket påverkan, risk och möjligheter de medför för hållbarheten.

Vilka steg ingår i en värdekedjeanalys?

En värdekedjeanalys består av kartläggning, analys och förbättring av aktiviteter som skapas värde för kunden. Här är de 5 stegen som ingår i en analys av en värdekedja:

Kartläggning: Identifiera alla primära och stödjande aktiviteter i verksamheten.
Analys: Titta igenom kostnader, resursanvändning och värdeskapande för varje process.
Förbättring: Leta efter sätt att effektivisera, automatisera eller förbättra aktiviteterna.
Handlingsplan: För att lättare implementera förbättringarna bör du skapa en handlingsplan.
Implementation och uppföljning: Se till att förändringarna faktiskt genomförs och mät sedan resultatet.

Vilka verktyg kan man använda för en värdekedjeanalys?

Det finns flera verktyg att använda för att underlätta värdekedjeanalyser, dessa inkluderar flödesscheman, benchmarking och affärsverktyg.

Flödesscheman: För att visualisera och kartlägga processer.
Benchmarking: Jämför din verksamhet mot branschstandard eller konkurrenter.
Affärsverktyg: En del CRM-system har analysverktyg för att underlätta genomgången av värdekedjorna. Det mest grundläggande exemplet är Excel.

Hur skapar man en värdekedjemodell?

Att skapa en värdekedjemodell har beskrivits av flera aktörer, bland annat Kaplinsky, R., & Morris, M.; 2001). En värdekedjemodell kartlägger alla aktörer som bidrar till en verksamhetsprocess, från leverantörer till kunder, och identifierar deras påverkan, risker och möjligheter.

Vilka är de fyra stegen i att bygga en värdekedjemodell?

De 4 stegen i att bygga en värdekedjemodell är:

Identifiera värdekedjeaktiviteter: Särskilj de aktiviteter som skapar värde på olika sätt.
Bestäm strategiska aktiviteter: Identifiera vilka aktiviteter som är avgörande för kundvärde och konkurrenskraft.
Spåra kostnader: Använd redovisningssystem för att se vilka kostnader som går till respektive aktivitet.
Förbättra hantering: Hitta förbättringar för att stärka konkurrensfördelar och effektivitet.

Vilka fördelar ger en värdekedjeanalys?

En värdekedjeanalys ger flera viktiga fördelar, den främsta är att det ger en fullständig bild av företagets påverkan och risker i hela värdekedjan, både uppströms och nedströms. Detta innebär att man kan identifiera och prioritera de aktörer som har störst påverkan på företagets sociala och ekonomiska aspekter. Här är de 4 främsta fördelarna med att analysera ditt företags värdekedjor:

Lägre kostnader och högre effektivitet: Genom att hitta och ta bort onödiga processer blir kostnaderna lägre och hela din organisation mer effektiv.
Bättre kundrelationer: Genom att sluta fokusera på de aktiviteter som inte skapar värde för kunden blir kundrelationerna successivt bättre.
Konkurrensfördelar: Värdekedjor skiljer ditt företag från konkurrenter och skapar unika kundvärden.
Innovationsförmåga: Att aktivt analysera din värdekedja gör att du hittar områden som kan förbättras eller innoveras.

Vilka utmaningar finns när man implementerar en värdekedja?

Även om fördelarna gör det värt att implementera värdekedjor i ditt företag, finns det några vanliga utmaningar. Dessa inkluderar följande:

Komplexitet: Att försöka samordna flera aktiviteter och avdelningar kan vara svårt.
Kostnader: Att tillskriva kostnader till specifika aktiviteter kräver adminarbete som kostar tid och pengar.
Motstånd mot förändring: Personal och ledning kan vara ovilliga att ändra redan etablerade processer och arbetssätt.
Krav på utbildning: För vissa värdekedjor krävs till exempel nya verktyg, vilket då kräver utbildning av din personal.

Hur balanserar man olika aktiviteter i värdekedjan?

För att balansera aktiviteter i en värdekedja bör man:

Prioritera strategiska aktiviteter som medför kundvärde eller konkurrensfördelar
Optimera resursfördelning till de aktiviteter som ger bäst värde per krona
Samordning mellan avdelningar
Regelbunden uppföljning för att se vad som fungerar och inte

Att leda arbetet beskrivs av flera författare vilket helt naturligt blir mer komplext att genomföra om det handlar om globala värdekedjor, (Gereffi, G., Humphrey, J., & Sturgeon, T.; 2005).

Hur påverkar värdekedjan olika branscher?

Värdekedjan påverkar olika branscher på flera sätt. Den utgör flödet genom vilket råvaror omvandlas till färdiga produkter, och dess effektivitet påverkar både leveransförmåga och kundnöjdhet. I en konkurrensutsatt och global marknad är det viktigt att ha pålitliga och flexibla leverantörer som kan anpassa sig efter förändrade behov och krav, vilket stärker hela värdekedjans prestanda.

Exempelvis inom skogsbranschen, som representeras av bolag som SCA och Stora Enso, är värdekedjan central för att omvandla skog till produkter som papper, massa och trävaror. Denna process kräver effektiv material- och lagerstyrning, leverantörsutveckling och integrerade affärssystem för att säkerställa rätt material på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Vilka skillnader finns i värdekedjor för tillverkade företag jämfört med tjänsteföretag?

Värdekedjor för tillverkade företag och tjänsteföretag skiljer sig främst i hur de hanterar och delar data, information och kommunikation. Vissa tillverkningsföretag, som exempelvis Bruks AB och Huddig, fokuserar på att bygga ut den digitala infrastrukturen för att utbyta data och information inom och mellan företag. Detta är synligt i projektet Digitala Stambanan, som har visat värdet av att dela data längs värdekedjor för att stärka processindustrin och tillverkningsindustrin.

Tjänsteföretag, å andra sidan, fokuserar mer på att leverera specifika tjänster och lösningar. Deras värdekedja är mer inriktad på att utveckla digitala verktyg där kopplingar mot andra aktörer i värdekedjor kanske snarare innefattar olika kunskapsområden såsom, programmering, design, försäljning, som kräver tydliga expertiser. Flera studier finns på detta, en av dem har tittat på och kritiserar Porters modell för att i stället föreslå ”värdenätverk”, (Stabell, C. B., & Fjeldstad, Ø. D.; 1998).

Producerande företag med fysiska produkter är mer intrikat och involverar begränsande logistik (dyrbar) som sätter geografiska gränser på exempelvis trä-värdekedjor, medan tjänsteproduktion i kunskapsintensiva kedjor (Mudambi, R.; 2008) kan vara globalt sammansatt och snarare har begränsningar på andra områden, såsom säkerhet.

En tjänsteproducerande värdekedja är generellt sett kortare med några få aktörer, emedan värdekedjor med fysiska produkter kan vara mycket omfattande.

Referenser

Porter, M. E. (1985). Competitive Advantage: Creating and Sustaining Superior Performance. New York: Free Press.
Kaplinsky, R., & Morris, M. (2001). A handbook for value chain research. Institute of Development Studies, University of Sussex.
Gereffi, G., Humphrey, J., & Sturgeon, T. (2005). The governance of global value chains. Review of International Political Economy, 12(1), 78-104.
Stabell, C. B., & Fjeldstad, Ø. D. (1998). Configuring value for competitive advantage: On chains, shops, and networks. Strategic Management Journal, 19(5), 413-437
Mudambi, R. (2008). Location, control and innovation in knowledge-intensive industries. Journal of Economic Geography, 8(5), 699-725